Att skapa en restorativ plats

Att människan blir påverkad av miljön hon har omkring sig är ingen ny idé, och att vi mår bättre i naturmiljöer än i andra miljöer är också något man har trott länge. På senare tid har det kommit platser i form av hälsoträdgårdar som är skapade just för att göra så att vi mår bättre. Det finns både rehabiliteringsträdgårdar där man aktivt arbetar i trädgården för att må bättre, restorativa trädgårdar där det är miljön som ska påverka till att människor mår bättre och rehabiliteringsträdgårdar där både miljön och aktivt arbete ska verka för att få människor att må bättre. I detta arbete ligger fokus på själva mljöns påverkan på människor utan aktivt arbete i miljön och i arbetet undersöks hur en bra restorativ trädgård kan skapas. Detta görs genom en litteraturstudie över olika teorier om varför människor mår bra i naturmiljöer, vilka utemiljöer och element människor tycker bäst om, och olika förslag över vad en restorativ trädgård bör innehålla. Samt även en fallstudie över Hälsoträdgården i Torup, en befintlig hälsoträdgård där den restorativa aspekten har en stor roll. Underlaget som framkommit genom litteraturstudien och fallstudien har sedan applicerats i ett designförslag över en restorativ trädgård för Lilleskog, en stiftsgård utanför Alingsås. Resultatet visar att det finns många aspekter att tänka på vid skapandet av en restorativ trädgård, men att också flera av aspekterna går in i varandra. Teorier om varför vi mår bra i utemiljön handlar om att det är biologiskt, något som utvecklats under evolutionen. Om att naturmiljöer ställer färre krav på människor, och om att naturmiljöer innehåller många element som vi kan bli fascinerade av vilket gör att vi kan vila den riktade uppmärksamheten som i annat fall kan göra oss mentalt utmattade. Det har visat sig att miljöer människor tycker om också är mer restorativa, vilket gör att det är viktigt för en restorativ trädgård att ha en miljö människor tycker om. Andra saker som är viktiga för en restorativ trädgård är att det finns en känsla att man kan röra sig länge i området utan att korsa några gränser, att det finns en känsla av att det finns mer att upptäcka än bara det som syns vid första anblicken, att miljön har en läsbarhet och att det går att förstå miljön. Det är också viktigt att miljön ger en känsla av att ha kommitbort från kraven och in i en annan värld. En restorativ trädgård ska erbjuda en variation av platser att vara på, olika fysiskt krävande gångar att gå på och den ska stimulera alla sinnena. Trädgården ska vara rofylld, det ska finnas en vildare del och den ska kännas trygg. Det ska också finnas restorativa element så som sten, vatten, levande växter och ett ofarligt djurliv. Designförslaget visar hur dessa punkter skulle kunna realiseras i ett faktiskt förslag. Här framkommer att flera av aspekterna ger stort utrymme för egen tolkning och också att platsen har stor betydelse för hur designen blir. Underlaget går ändå att använda som hjälp vid utformandet av en restorativ trädgård, och även om det inte skapar en exakt mall så går det att använda det som checklista och som inspiration för skapandet av en restorativ plats.The thought that we are affected by our surroundings is not new. Neither is the thought that natural environments are good for us. In later years health gardens, which is places specifically designed to make people feel better, have begun to appear. There are both rehabilitation gardens where the well-being is improved by activity, mainly cultivation, in the garden, restorative gardens where it is the surrounding environment that are supposed to improve the wellbeing and rehabilitation gardens where both the environment and the activity in the garden contributes to the well-being. In this thesis the focus lies on the outdoor environment’s effect on humans without any special activities taking place and the thesis investigates how a good restorative garden can be created. This is done by literature studies on different theories about why natural environments are good for people, on which elements and outdoor environments most people prefer and on different theories and suggestions on what a health garden should contain. The thesis also contains a case study over Häsloträdgården i Torup, an existing health garden where the environment plays an important part for the rehabilitation. The aspects which came out from the literature studies and the case study are thereafter applied in a design proposal on a restorative garden for Lilleskog, a diocese garden situated outside of Alingsås, Sweden. The result shows that there are several aspects to think of when creating a restorative garden. Though many of them are similar and interwoven with each other. The theories about why natural environments have a positive effect on humans are that it is something biological, something we learned through evolution. That it is because the natural environment have lower demands on people which is easier to cope with and that it is because natural environments contains many elements that can fascinate people and let them rest from using their direct attention, which when used too long can create mental fatigue. It is also shown that the environments people prefer also are the environments that are more restorative. A restorative garden should therefore have an environment people like. Other aspects that are important for a restorative garden is that there is a feeling of extent, that there’s a feeling that one can move around in the garden during a long period of time without crossing any borders, and that the garden has a feeling that there are more in it, more to explore, than what is visible just at the first glance. It is also important that the environment have coherency and legibility, and that it gives a feeling of being in another world. A restorative garden should offer a variety of places, a variety of paths with different physical demands, and stimulate all of our senses. The garden should be peaceful, there should be one part that is a bit wilder, and the garden must feel safe. A restorative garden should also contain restorative elements such as stones, water, living plants and an unthreatening animal life. The design proposal shows how these aspects can be implemented in practice. From this emerge the realisation that several of the aspects for creating a restorative garden gives a big spectrum for own interpretations and also that the place for the garden plays a great part in how the design will look like. However these aspects can still be used as a help when designing a restorative garden, both as a checklist and for inspiration