Torget som blir till slagfält varje natt... En studie om Fristadstorget i Eskilstuna och dess planering utifrån ett trygghetsperspektiv

Målet med uppsatsen är att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande på urbana platser. Målet har även varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning på Fristadstorget. De frågeställningar som ställts är vilka aspekter som kan leda till trygghet på en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrån ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet är att få en djupare kunskap och förståelse för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. Två olika litteraturstudier har gjorts. En mer övergripande och allmän, samt en litteraturstudie inriktad på Eskilstuna med fakta och statistik om Fristadstorget. En semi-strukturerad intervju har undersökt eskilstunabornas trygghetsuppfattning på torget. Resultatet för intervjuerna i jämförelse med litteraturstudien har varit både skiftande och överensstämmande. Intervjuresultatet visade att eskilstunabornas trygghetsupplevelse bl.a. byggde på Appletons prospect-refuge teori. Fler människor på torget, bättre belysning och mer vegetation var aspekter vilka för tillfället var bristfälliga och något som saknades. Den sociala kontrollen visade sig ha stor betydelse för de intervjuade. En slutsats är att en plats brottsstatistik inte nödvändigtvis behöver ha ett samband med trygghetskänslan. Det visade sig att de intervjuade var mer påverkade av media än vad de själva var medvetna om. Rockbandet Kent ger torget ett negativt rykte men huruvida det är avskräckande eller tilldragande råder det delade meningar om. Slutsatsen är att bandet kan fungera både och, beroende på ens personliga åsikter om bandet snarare än texternas kontenta. En sista slutsats är att urbana platser aldrig bör eller kan bli 100 procent trygga. Detta pga. trygghetens subjektivitet samt att en stad bör värna om urbaniteten, där spänningen är ett av urbanitetens tre grundelement.The aim of this essay is to highlight the physical and social planning aspects with the intent to increase safeness in urban places. The aim has also been to investigate the inhabitant’s current views of safety regarding Fristads- torget and its immediate surroundings. The following questions have been emphasized in my problem formulation; which aspects may lead to security in an urban place? Is Fristads- torget regarded as a safe place? Are there any influences between its safety experience and its physical planning seen from perspective based solely on safety? The purpose with this essay has been to gain deeper knowledge and understanding on what resources we landscape architects have to our disposal when designing safer places in the city. Two different studies of literature have been conducted; one comprehensive and general study, accompanied by a second study, focus-ing particularly on statistics and facts relating to Fristadstorget. The safety views of the citizens living in Eskilstuna have been examined through a semi-structured interview to investigate whether the town-square is regarded as a safe place or not. When analyzing the results of the interviews with the literature study, both proved to be varied and equivalent. The interview results showed that the safety experience the residents of Eskilstuna felt was based on Appleton’s prospect-refuge Theory. A more crowded square, with better lighting and more vegetation were aspects which according to the participants were currently neglected and missing. The social control proved to be important for the interviewees. One conclusion is that crime statistics do not necessarily have to be related to the sense of safety. It was found that the respondents were more influenced by media than they were aware of. The rock band Kent gives the town-square a bad reputation, but whether it is deterrent or fetching is linked to the specific person’s personal opinion of the rock band, rather than the content of the lyrics. A final conclusion is that urban areas should refrain from achieving a hundred percent feeling of safeness. Safety is a subjective theme and cities should try to preserve urbanity, with suspense being one of three basic elements of urbanity