Möten i det offentliga rummet – om utformningen av offentliga rum och dess betydelse för social interaktion

Målet med denna uppsats är att utifrån Jan Gehls begreppsvärld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser där olika människor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön är viktiga för att underbygga ett tolerant, väl integrerat samhälle. Men hur skapar man dessa väl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att människor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 år forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, är anlitade av städer i de flesta världsdelar och vad gäller utvecklandet av socialt hållbara städer kan Gehl närmast betraktas som ett fenomen. Målet med uppsatsen är att diskutera relationen mellan gestaltningen av uterum i staden och den sociala interaktionen i uterummet utifrån Jan Gehls teorier. För att få en vidare förståelse för Gehls begreppsvärld tar uppsatsen också upp andra teorier som kan härledas från denna. Metoden för uppsatsen är en kvalitativ studie främst baserad på litteraturstudier. Uppsatsen består också av en intervju med Birgitte Bundesen Svarre, medarbetar på Gehl Architects. Intervjun är ett komplement och en kommentar till den teori som går att finna i litteraturen. Jan Gehl menar att den viktigaste skalan att utgå ifrån när man planerar städer är den mänskliga. En planerare bör först och främst fokusera på livet mellan husen, sedan rummet och sist byggnaderna. Gehl menar att det är på detta sätt man skapar socialt hållbara städer. Hans principer om den socialt hållbara staden utgår bland annat från teorier om hur människor interagerar samt vilka typer av sociala kontakter människor inleder med varandra i den offentliga miljön. Gehl har en evolutionistisk approach och betonar vikten av att förstå människokroppen och sinnenas möjligheter och begränsningar för att kunna utveckla och dimensionera människovänliga stadsrum. Gehl menar att kvaliteten på utomhusmiljön påverkar den sociala interaktionen. Förbättrar man kvaliteten ger man också goda förutsättningar för att människor ska vilja vistas i den offentliga miljön, vilket i sin tur också ökar möjligheten till social interaktion. Gehls resonemang bygger på att utifrån teorier om hur människan fungerar, både fysiskt och socialt, utforma stadens offentliga miljöer på ett sätt som stödjer social interaktion.The goal of this paper is to discuss the relationship between the design of the room and social interaction according to Jan Gehls conceptual world. In order to build a tolerant, well-integrated society, the existence of places where different people meet and share experiences in the public environment is of great importance. But how does one create these well-functioning places for people to meet? Can one plan for socializing in the city environment and to what extent does physical design affect the opportunities of social encounters? Jan Gehl has in over 50 years made research on how to create attractive outdoor environments that contributes to a vibrant city. His consulting firm in Copenhagen, Gehl Architects, is hired by cities in most continents and when it comes to developing socially sustainable cities, Gehl can almost be regarded as a phenomenon. The goal of this paper is to discuss the relationship between the design of outdoor spaces in the city and the social interaction according to Jan Gehls theories. The paper also addresses other theories in order to get a deeper understanding of Gehls conceptions. The method of this paper is a qualitative study primarily based on literature reviews, but the paper also contains an interview with Birgitte Bundesen Svarre, an employee of Gehl Architects. The interview is a supplement and a commentary on the theory that can be found in the literature. According to Jan Gehl the human scale is the most important scale to consider in city planning. Gehl argues that the right way to create socially sustainable cities is to focus mainly on the life between the buildings, then the room and finally the buildings in itself. His principles on the socially sustainable city are based on theories of how people interact and what types of social contacts people initiating with each other in public spaces. Gehl has an evolutionary approach and emphasizes the importance of understanding the human body and senses in order to develop and design people-friendly urban spaces. Gehl argues that the quality of the outdoor environment affects whether people want stay in it and for how long. If the quality of the outdoor space is improved, better conditions are given for people to stay outside which also leads to increased opportunities for social interaction. Gehls reasoning is based on theories about how humans function both physically and socially, in order to design the city's public spaces in a way that supports social interaction