SÖDRAs Gröna Skogsbruksplaner

SÖDRA beslutade 1995 att starta ett projekt för att förse föreningens medlemmar med naturvårdsanpassade skogsbruksplaner. Projekt "Gröna skogsbruksplaner" har som mål att fram till år 2002 täcka halva medlemsarealen med gröna planer, och har för att nå detta givits en budget på 50 miljoner kronor. Konceptet med grön plan är ursprungligen skapat av skogsvårdsorganisationen, men SÖDRA är först med att producera gröna planer i stor skala. De gröna planerna skall enligt projektets syfte "ge SÖDRAs medlemmar ett verkningsfullt redskap for virkesproduktion med hänsyn till de miljömål som finns formulerade i SÖDRAs miljöpolicy". Detta är ett led i det miljöengagemang som på senare år ökat i Sverige. I skogsbruket manifesteras detta främst av den skogsvårdslag som kom 1994. I denna jämställs miljö-och produktionsmålen. I detta examensarbete har ett miljömål sammanställts utifrån SÖDRAs policies, SVL och de senaste utkasten till Forest Stewardship Councils (FSC's) certifieringskriterier. Miljömålet har studerats i detalj så långt som möjligt utifrån de aktuella dokumenten och 50 olika 'faktorer' för skogligt miljöarbete har identifierats. Därefter har analyserats hur långt SÖDRAs policies sträcker sig inom var och en av dessa faktorer. Arbetet berör bara produkten "Grön skogsbruksplan", inte hur de tillämpas av skogsägaren. På grund av att projektet med gröna planer är så ungt är det svårt att analysera vissa frågeställningar. Exempel på sådana är hur medlemmarna mottar planen, hur medlemmarna använder planen, och om medlemmamas praktiska tillämpning av planen möter miljömålet. En studie av detta bör göras senare under projektets gång, då medlemmarna hunnit använda planerna några år. Det i examensarbetet sammanställda miljömålet har testats på 20 gröna planer i syfte att se vad som implementeras, eller kan implementeras, inom projektet. Analysen visar att • vissa faktorer väl kan tillgodoses med hjälp av gröna planer. En del av dessa implementeras redan som ett resultat av de gröna planerna. • andra faktorer är möjliga att implementera med hjälp av gröna planer, men är lättare att komma åt med andra medel. Oftast gäller detta faktorer som rör hänsyn att ta i samband med skogsbruksåtgärder. • det slutligen finns faktorer som man inte kan implementera med hjälp av de gröna planerna. I dessa fall har jag föreslagit andra sätt. Slutsatsen är att de gröna planerna är ett bra verktyg för att kanalisera SÖDRAs miljöpolicy till medlemmarna. Det finns en stor utvecklingspotential i de gröna planerna, och utvecklingen av dem måste fortsätta. De gröna planemas starkaste sida är skydd av biotoper, snarare än anpassad skötsel. Vidare klarar de väl målet att ha död ved i olika utvecklings­ stadier i skogen. Död ved sägs vara den största enskilda bristen i dagens välskötta skogar. Svagheterna i de gröna planerna ligger främst i att sådana naturvärden inte fångas upp som berör flera bestånd eller flera fastigheter. Hit hör t ex landskapsplanering samt skapande och skydd av kantzoner längs stränder ochjordbruksmark i större skala. För att komma åt detta problem föreslås att man i systemet med gröna planer introducerar en 'beståndsöverskridande beskrivning' av naturvärden parallellt med befintliga beskrivningar av de sk naturvårds­ avdelningarna. Vidare föreslås en förstärkning i de gröna planerna av skyddet av forn- och kulturminnen.SÖDRA is a forest owner association with about 31 000 members in southem Sweden. SÖDRA decidedin 1995 to launch a project to provide the members of the association with forest management plans adapted to the ambitions of nature conservation. The project, called 'Green forest management plans' ("Gröna skogsbruksplaner"), has the goal to plan half of the area associated to SÖDRA by the year 2002. The project budget is 50 MSEK. The concept of 'green plans' is originally created by the Swedish Forestry Administration, but SÖDRA is the first organisation to implement the concept in full-seale production of plans. The 'green plans' are supposed to give the members of SÖDRA an effective tool for timber production with consideration taken to the environmental goals formulated in the environ­ mental policy of SÖDRA. In addition to that, the forest owners are provided a too l to imple­ ment the new silvicultural act of 1994. In this report, an environmental goal based on documents from the environmental policy of SÖDRA, the Forest Stewardship Council (FSC) certification criteria and the Swedish silvicultural act is put together. This goal is decomposed as far as possible with regard to the studied documents, resulting in 50 issues. These issues are analysed with regard to how far they are implemented by the environmental policies of SÖDRA. This study concems only the product 'green plan'. Because of the relative youth of the project, some questions are not possible to analyse. Exarnples are the forest owners attitude toward the 'green plans', the implementation of the 'green plan' by the forest owner, as weil as the result hereof. A study of this should be done later in the project, when the plans have been used for a few years. The environmental goal was tested on 20 estates, equipped with 'green plans', in order to see if the goal is, or can be, implemented within the project of 'green plans'. The analysis shows that • certain issues successfully can be implemented with hel p of' green plans'. Some of the se are already implemented as a result of the 'green plan'. • other issues are possible to implement with help of the 'green plans', but more effective tools are available. These issues are normally related to considerations taken during silvicultural activities. • there are, finally, issues that are not possible to implement with help of the 'green plans'. In these cases, I have suggested other methods. The conclusion is that the 'green plan' is a good p latform to canalise the environmental policies of SÖDRA to the members of the association. There is great potential to improve the plans, and the development must continue. The best property of the 'green plan' is the conservation of certain land, rather then specialised silviculture. Further, the goal ofhaving decaying wood in the forest is met. The lacking issues are mainly values connected to many stands together, such as planning in a landscape perspective and conservation ofzones along shores and agricultural land. To get over this, I suggest that a description of environmental values associated to many stands be introduced into the system of 'green plans'. Further, I suggest that the values of ancient remains be given better protection in the 'green plans'