Tetracykliners antiinflammatoriska egenskaper

Forskningen har under det senaste årtiondet visat på att tetracykliner har antiinflammatoriska effekter i kroppen. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilken potential tetracykliner har som antiinflammatoriskt läkemedel. Genom modifiering av strukturen hos tetracyklinmolekylen kan dess egenskaper förändras. Till exempel kan förmågan att binda till och tas upp i mikrober elimineras. Det har framställts kemiskt modifierade tetracykliner (CMT) som saknar antimikrobiell verkan men som fortfarande kan binda till endogena substrat. Användning av CMT skulle kunna eliminera risken för resistensutveckling då mikrober ej påverkas. Tetracykliner har visats verka inhibitoriskt på matrix metalloproteinaser, enzymer som har med reglering av extracellulärt matrix att göra. Metalloproteinaserna hjälper till med nedbrytningen av basalmembran och underlättar för tumörmetastasering. Deras syntes uppregleras av vissa tillväxtfaktorer som är potenta mediatorer av både cancer och inflammation. Tetracykliner har även setts inhibera NF-κβ vilket ger en ökad apoptosaktivitet och en hämning av inflammation. Det är visat att tetracykliner har god effekt som inhibitor av fosfolipas A2. Detta enzym katalyserar hydrolyseringen av fettsyreestrar hos fosfolipiderna i membran. I den processen bildas arakidonsyra som är steg ett i syntesen av eicosanoider. Därför fås en minskad inflammation vid hämning av fosfolipas A2. Dessutom har det visats att tetracykliner kan inhibera aktivering av mikroglia genom att hämma fosforyleringen av mitogenaktiverade proteinkinaser. Med kunskap om dessa egenskaper finns förutsättningar för att utformning av nya modifierade tetracykliner utan antimikrobiell effekt för användning inom till exempel cancervården skulle kunna bli verklighet. Det finns även viss evidens för framtida möjligheter till behandling av sjukdomar relaterade till inflammation och immunsvar som t.ex. MS, Parkinson och Alzheimers. Här finns möjlighet att utforma substanser med lägre mängd biverkningar och mer specifika målstrukturer, vilket skulle vara gynnsamt både ekonomiskt och hälsomässigt. Dock är området långt ifrån fullständigt kartlagt och mer forskning behöv