Uppfödning av mjölkraskalvar

En kalv som får en dålig uppväxt löper större risk för att drabbas av sjukdomar och därför producera mindre mjölk när den blivit ko. Målet med den genomförda studien har varit att genom kvalitativa djupintervjuer med lantbrukare försöka påvisa skillnader i inhysning och skötsel av kalvar på olika gårdar. Den givna mallen för kalvskötsel känner de flesta lantbrukarna till. Med detta arbete skall det klargöras om denna mall följs. Vi ville således undersöka om det finns fler aspekter vad det gäller kalvhälsa än exempelvis miljö, utfodring och byggnader. Få studier gick att finna som utgick från hur lantbrukarens inställning till kalvskötsel påverkar kalvens uppväxt och hälsa.Vi besökte sju gårdar i besättningsstorlekarna mellan 85-600 kor. Alla höll sina kor i lösdriftsstall. Vi valde att enbart besöka lösdrift eftersom att de har kalvningsboxar och att det fortfarande finns många uppbundna stall som saknar kalvningsbox. Frågor kring kalvningsbox hade vi valt som en del i vår studie.Frågor som ställdes i intervjuerna gällde områden som kontakt mellan djur och människa respektive mellan mor och avkomma, utfodring och skötsel av den späda kalven samt inhysning av kon runt kalvningen.För att vi skulle kunna skapa en bra relation med lantbrukarna var vi tvungna att göra intervjun totalt anonym. Detta gjordes för att säkerställa ärliga svar. De resultat som vi har fått fram genom denna studie visar att det finns olika uppfattningar och varierande attityder mellan olika lantbrukare som påverkar hur kalven föds upp. Eftersom det endast ingår sju gårdar i denna studie så är det svårt att dra några säkra slutsatser utifrån de resultat som vi har sammanställt.Slutsatsen av den här studien är bland annat att lantbrukarna ser kalvarna som en viktig del i produktionen. Det som skiljer de olika gårdarna åt är att vissa lantbrukare trots detta har svårt att se kalven som en inkomstbringande källa