Anlagda och återskapade våtmarker i odlingslandskapet

För att vinna mer åkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att många våtmarker har försvunnit från vårt odlingslandskap, störst andel har gått förlorade i södra Sveriges slättlandskap. Dessförinnan betydde våtmarkerna mycket för människorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmål i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål, Myllrande våtmarker ska det anläggas och återskapas ett stort antal våtmarker i odlingslandskapet framtill år 2020. Detta delmål bidrar inte enbart till att uppfylla miljömålet Myllrande våtmarker utan även flera andra miljömål som t.ex. Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Syftet med detta självständiga arbete är att utreda vad skötseln har för betydelse av dagens anlagda och återskapade våtmarker, hur skötseln finansieras och vad det kan tänkas finnas för samband mellan funktion, skötseln och finansiering. För att utreda dessa frågeställningar har jag genomfört en litteraturstudie. Jag har även studerat tre olika platser där våtmarker anlagts och återskapats för att se hur dessa våtmarker praktiskt sköts och hur dess skötsel finansieras. De ansvariga för våtmarkerna har intervjuats. Platserna som undersökts är Askeröds mosse i Hörby kommun, Hjularöds gods i Eslövs kommun samt Gullåkra- och Vesums mossar i Staffanstorps kommun. I litteraturstudiedelen har jag studerat bakgrunden till bristen av våtmarker, miljömålet Myllrande våtmarker, våtmarkernas funktion, vilka olika skötselmetoder som används och vad de ger för effekter. Det stöd som framförallt behövs för att motivera till den skötseln är den årliga miljöersättning som betalas ut genom Landsbygdsprogrammet, (LBP). Miljöersättningen för skötsel av våtmarker kan kombineras med miljöersättning för betesmark och slåtteräng om marken uppfyller villkoren för dessa stöd. Många arter som tillhör odlingslandskapet är hotade eller missgynnade. Återskapande av våtmarker innebär att den biologiska mångfalden gynnas samtidigt som vattnet renas från de näringsämnen som bidrar till övergödningen i våra sjöar och hav. Våtmarkerna skapar även möjligheter till rekreation och friluftsliv. Den löpande skötseln av våtmarker har en stor betydelse för de arter som är beroende av någon form av störning. Olika typer av betesdjur och maskiner påverkar växtligheten runt våtmarken på olika sätt. Eftersom det råder en brist på hävdade våtmarker är det viktigt att det finns ersättning för denna typ av skötsel. En av grundförutsättningarna för att platsen ska kunna hävdas är att markägaren har tillgång till betesdjur eller rätt maskiner för att kunna sköta våtmarken. Det är viktigt att stöden är såpass höga att de inspirerar markägare till att anlägga och att i framtiden sköta våtmarkerna som annars riskerar att växa igen på kort tid. Förslag på vidare forskning är miljöersättningens betydelse för motivationen till att jobba med naturvård, vilka arter som etablerar sig på anlagda våtmarker och hur dessa arter påverkas av hävd respektive ingen skötsel alls