Växttekniska brister på bostadsgårdar

I följande empiriska studie redovisas brister i växttekniken på ett antal bostadsgårdar i Malmö. Studien syftar till att skapa en uppfattning om de vanligaste växttekniska bristerna samt deras orsak. Med hjälp av en enkätundersökning har jag också försökt skapa mig en uppfattning om vad ämnet växtteknik handlar om och hur andra internationella utbildningar ser på ämnet ifråga. Studien har omfattats av tio bostadsgårdar som okulärinventerats. Inventeringsprotokollet omfattar majoriteten av de brister som kan observeras på dagens bostadsgårdar, anläggnings- såväl som skötselrelaterade. Resultatet av inventeringen visade på en jämn fördelning mellan anläggnings- och skötselrelaterade brister. Framförallt gräs och buskpartier observerades vara bristdrabbade. Felaktigt beskurna buskage, smala gräspassager och öppna jordpartier är exempel på regelbundet återkommande brister. Användandet av rosplanteringar ställer också ofta till bekymmer för skötselpersonalen. Ett kunskapsglapp verkar idag finnas mellan projekterare, arbetsledare och skötselpersonal. En bredare syn på utemiljön och dess samspel med brukare och omgivning, samt ett bredare kunskapsutbyte är nödvändigt för att bryta den nedåtgående spiralen. Detta gäller såväl projektörer och anläggare som förvaltare och skötselpersonal. Enkätundersökningen genererade en relativt likvärdig syn på ämnet växtteknik. Respondenterna nämner växternas utveckling, växtplats och naturliga förutsättningar. Flertalet nämner även det viktiga i att studenterna har en förståelse för kontexten mellan den omgivande miljön och växterna. Det observerades en mindre avvikelse i det att flertalet pratar om växternas miljö och krav, men väldigt få nämner brukarnas krav och vanor. En bredare syn och kunskapsutbyte mellan olika yrkesgrupper skulle troligtvis gynna alla parter. Intressanta vidare forskningsområden kan vara olika etniska gruppers syn på utemiljön samt det ökade användandet av gröna tak som ersättning för konventionella grönytor