How are vascular plants in road verges affected by the surrounding landscape and local variables?

Landskapets förändring under det senaste århundradet har lett till en kraftig minskning av ängs- och betesmarker i Sverige. Många kärlväxtarter, anpassade till sådana öppna miljöer med kontinuerlig hävd, har också minskat. Dessa hävdgynnade arters förekomst i andra miljöer än ängs- och betesmarker har på senare tid lyfts fram i flera studier. En sådan alternativ miljö är vägkanten. Den påminner om ängs- och betesmarker eftersom dess vegetation slåttras regelbundet av trafiksäkerhets- och vägfunktionella skäl. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal utvalda variabler påverkar vägkanternas kärlväxtdiversitet (artsammansättning och artrikedom) och hävdgynnade arter (antal arter samt förekomst och abundans av enskilda arter). Vägkanternas kärlväxter inventerades inom slumpvis valda sträckor längs de allmänna vägarna i norra Halland. Tre landskapsvariabler (nutida landskap, historiskt landskap och omgivning) och fyra lokala variabler (ljus, slåtterpåverkan, halkbekämpning med salt och inventerad area) samlades in och deras effekt på floran analyserades. Halkbekämpning med salt påverkade det totala antalet arter i vägkanterna negativt. Vissa enskilda arter var så starkt kopplade till olika halkbekämpningsmetoder att sex av dem blev indikatorarter för vägar som inte saltas. Det fanns även en indikatorart för vägar som saltas, gulkämpar Plantago maritima, vilket är en art som vanligen växer vid havsstränder. Både det totala antalet arter och antalet hävdgynnade arter ökade med ökande inventerad area. I nyligen slåttrade vägkanter hittades färre arter totalt, men antalet hävdgynnade arter var opåverkat. Ingen av variablerna visade något starkt samband med artsammansättningen. Två enskilda hävdgynnade arter analyserades. För gulkämpar var både sannolikheten för förekomst och artens abundans större längs vägar som halkbekämpas med salt. Arten förekom även oftare i vägkanter med omgivningen gräsmark än med omgivningen barrskog. För bergsyra Rumex acetosella korrelerade varken förekomster eller abundanser med någon av de använda variablerna. Vägsalt hade över lag negativa effekter på floran i denna studie. Osaltade vägar bör därför prioriteras vid försök att bevara eller höja vägkanternas floravärde