Sociotopkartering på den mindre orten

Sociotopkartering är en analysmetod för att få fram de sociala och kulturella värdena i utemiljön. I den här metoden har brukarna en central roll. Resultatet är en karta som används som arbetsmaterial för politiker och tjänstemän. Jag ville undersöka hur metoden fungerar på en mindre ort eftersom den ursprungligen är framtagen för Stockholm. Östervåla i Heby kommun ligger i startgroparna för att arbeta fram en fördjupad översiktsplan för orten och blev därför min fallstudie. Arbetet har utförts med utgångspunkt i Stockholms sociotopkartering. De metoder jag använt mig av är intervjuer, enkäter och observationer. I studien har jag försökt hitta de platser som är mest omtyckta och varför dessa platser är det. Materialet har analyserats och arbetats samman till en sociotopkarta. Precis som i andra sociotopkarteringar visade det sig att platser med möjlighet till många olika aktiviteter är mest populära. I Östervåla är de mest populära platserna Lundavallen, Lapphällarna och Torget. Utifrån kartan har en tillgångsanalys gjorts med avseende på hur nära de boende har till grönområden. Bristområden har identifierats och utifrån dessa presenteras idéer för hur utemiljön kan utvecklas. Min erfarenhet från denna studie är att valet av metod för brukarmedverkan är avgörande för resultatet. Om lämpliga metoder väljs behöver det inte ta allt för mycket tid i anspråk. Intervjuer och observationer har i mitt fall varit de mest effektiva metoderna. En annan slutsats är att sociotopkartering är en bra arbetsmetod för att inventera och utveckla utemiljöerna även i mindre tätorter. Att integrera sociotopkartering i arbetet med ortsanalyser skulle kunna bidra till att skapa mer ändamålsenliga utemiljöer. Det skulle också kunna bidra i arbetet med att identifiera och utveckla ortens identitet.Sociotope mapping is an analytical method to obtain the social and cultural values in the outdoor environment. In this method the stakeholders have a central role. The result is a map that is used as information material by politicians and officials. I wished to examine how the method works in a village, since the method is developed for Stockholm. Östervåla in Heby Municipality will soon start to work on a master plan for the place and therefore it became my case study. This piece of work has been based on the sociotope mapping in Stockholm. The methods I have used are interviews, questionaire and observations. In the study I have tried to find the places that are the most popular and why they are so. The material was analyzed and compiled in a sociotope map. Like in other sociotope mappings it showed that places with the possibility of a variety of activities are the most popular. In Östervåla the most popular places are Lundavallen, Lapphällarna and Torget. Based on the map I have made an acessability analysis with respect to the nearness to green areas. It has emerged that some of the places are in need of development and therefore I propose different ideas on how that development might look like. In today’s planning there is a growing need for stakeholder involvement. My experience from this study is that the choice of methods used for encouraging stakeholder participation is important for the outcome. If the appropriate methods are used then the process does not need to be unnecessarily time consuming. The methods that have proved most effective in my study are interviews and observations. Another conclusion is that sociotope mapping has proved to be a good practice for the inventory and development of outdoor environments in less populated areas. Integrating sociotope mapping with ortsanalys could might help to create more appropriate outdoor environments. It could also contribute by helping to identify and develop the village identity