Kommersiell rådgivning i lantbruket - ett kundperspektiv

Sammanfattning Rådgivning till lantbruket har en lång historia som fram till början av 1990-talet domineras av statsfinansierad rådgivning. Därefter har statsfinansierad rådgivning alltmer begränsats till insatser på miljöområdet. Andra aktörer som hushållningssällskap, husdjurföreningar, LRF-konsult och helt privata aktörer har tagit över rådgivningen som numera bedrivs på kommersiella grunder. Studien syftar till att tillföra ett kundperspektiv på rådgivningen för att öka förståelsen för hur kommersiell rådgivning kan organiseras närmast kunden, för att bidra till lönsamhet, utveckling och konkurrenskraft i lantbruket. I huvudsak bygger studien på en intervjuundersökning av större rådgivningskunder bland mjölk- och köttproducenter i Sjuhäradsområdet i södra Sverige. Den teoretiska grunden för diskussionen i studien utgörs av servicemanagementteori (Normann, 2000) och analysmodellen affärsplattformen (Klofsten, 1998). Med utgångspunkt från resultaten i intervjuundersökningen utmynnar diskussionen i ett antal slutsatser. De viktigaste slutsatserna i punktform är: Rådgivningen bör utvecklas i riktning från kunskapsförmedling till att driva utvecklingsprocesser i lantbruket. Rådgivningskunderna är mycket nöjda med produktionsrådgivningen, men framhåller behov av utveckling och förnyelse. Det finns ett stort och växande behov av rådgivningsstöd inom företagsledning som inte tillgodoses. Inom företagsledning saknas koncept och verktyg med starka varumärken. Det finns ett stort behov av helhetsperspektiv och integrering mellan rådgivningsdiscipliner, som kan mötas med samordnad rådgivning. Samordnad rådgivning måste dock kundanpassas och erbjuda stor flexibilitet i upplägget. Erfarenhetsutbyte mellan lantbrukare under ledning av rådgivare, erfagrupper, är en rådgivningsform som har starkt stöd bland lantbrukarna och kan utvecklas till att utgöra basen i den framtida rådgivningen