Buxbomshäckarna och kägelspelet i Vrams Gunnarstorps slottspark

Då jag under min utbildning stött på buxbom som art och har trädgårdsdesign som inriktning så kändes det helt rätt att ta upp dessa häckar som ett strålande exempel på hållbar trädgårdsdesign. Inte bara jag och ca 10 000 besökare blir imponerade av dessa utan redan 1749 då Linné genomförde sin berömda Skånska resa blev han så överväldigad att han skrev: Buxbomshäcken sågs här i trädgården så präktig, att jag aldrig sett den härligare, så vida jag någonsin rest, och kan han väl räknas för ett av Sveriges sällsamma ting, som giver det tydeligaste prov av Skånes härliga klimat. Han var klippt av Buxus arborescens, 3 alnar hög och 3 alnar bred, alltså i fyrkant, men mycket lång och var dessutan så tät, att icke den minsta öppning fanns därpå. Buxbomen kom troligtvis i början på 1500-talet till Norden och 100 år senare tros de första häckarna blivit planterade på godset i samband med att det nuvarande slottet byggdes. De renässansvindar som då blåste knöt samman växtmaterialet med den plats och det utryck som häckarna fick. Alla anläggningar av denna kaliber har på ett eller annat sätt stött på problemet med kostsam skötsel. Å ena sidan finns idag en stor medvetenhet om vikten av bevarandet av trädgårdshistoriskt intressanta miljöer och å andra sidan finns verkligheten som innebär ekonomiska begränsningar. Vrams Gunnarstorp är inget undantag och därför vill jag med detta arbete lyfta fram en del av det som skrivits förut och därmed också ge en historisk kuliss till buxbomen. Kanske kan jag också komma med en ny vinkling från min horisont med trädgårdsdesign i fokus, som ytterligare förstärker betydelsen för bevarandet av dessa häckar. Arbetet byggs i huvudsak upp av de intervjuer jag haft samt litteraturstudier och syftar till att i någon mån öka förståelsen av platsen både vad det gäller växtval och utformning. Det jag kommit fram till är ett förslag till att göra platsen mer tillgänglig för alla och mer begriplig