Människan i ekologisk produktion - perspektiven år 2002

För att skapa en grund för utveckling av den ekologiska produktionens arbetsmiljöfrågor initierades projektet: Människan i ekologisk produktion - utvärdering av arbetsmiljön inom växt-, djur- och trädgårdsproduktion, med finansiering av Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd, SJFR, numera FORMAS. Ekologisk produktion innebär en hel del ändrade förutsättningar för dem som skall arbeta med detta. KRAV (kontrollföreningen för ekologisk produktion i Sverige) inkluderar dock arbetsmiljön i sin målsättning: "Lantbrukaren ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet". I övrigt är arbetsförhållanden och arbetsmiljö för dem som producerar de ekologiska livsmedlen lågt prioriterat av politiker, sektorns egna organisationer, myndigheter och andra berörda. Resultaten har bl a visat att allmänt sett så lever den ekologiske producenten i ännu högre grad än den konventionelle under betingelser som dikteras av väder och vind. De större svängningarna i produktionsmängd beror på dessa årsvariationer som ibland vissa år kan ge stora skördeförluster till följd av inte minst skadegörare och sjukdomar eftersom det inte finns kemiska bekämpningsmedel att tillgripa i nödsituationer. Dessa och andra faktorer som tidvis osäker avsättning för produkter utgör en källa till stress och psykisk press för den enskilde. Redan vid övergången till ekologisk produktion är den önskvärt att man bedömer hur arbetsmiljön, som en del i produktionen, påverkas av produktionsförändringen. Dessa frågor borde även vara en naturlig del av den rådgivning som ges. I det praktiska arbetet är mycket fokuserat kring problemen kring ogräsbekämpningen, vare sig den sker manuellt med handredskap eller maskinellt. Samtidigt upplever samtliga tillfrågade en stor lättnad över att slippa hantera kemiska bekämpningsmedel. Inom ekologisk djurproduktion uppmärksammades främst problemen med tjurar och arbetet med utegrisar, vilket flera upplevde som tungt och allmänt besvärligt. Här behövs onekligen en hel del forsknings-, utvecklings- och rådgivningsarbete innan man kan tala om dräglig arbetsmiljö. De intervjuade upplevde i allmänhet att man fått ökad uppskattning av allmänhet och konsumenter (dock inte från alla konventionella producenter) och en ökad yrkesstolthet - nog så viktiga aspekter inom dagens livsmedelsproduktion. Ur ett internationellt perspektiv har det skett en positiv utveckling gällande arbetsmiljöfrågorna inom ekologisk produktion. Initiativ tas till ny forskning på europeisk nivå, arbetsmiljöfrågorna integreras i forskningsprogram på nationell nivå i Sverige och i Danmark tas initiativ på flera nivåer, inte minst politiskt. Forskningsbehoven är fortfarande stora, men kan inför framtiden inriktas på mer precisa områden, t ex belastningsergonomiska och riskrelaterade problem inom djurproduktionen, speciellt utegrisproduktion. Vidare är ogräsproblemmatiken ett område som måste lösas på ett optimalt sätt där arbetsmiljön är en mycket viktig faktor. Den ekologiska produktionen har nu blivit så etablerad och omfångsrik att studier av ett större antal producenter och anställda vore angeläget. En mer omfattande studie skulle ge möjlighet till säkrare slutsatser med statistiskt säkerställda resultat. De hittills genomförda studierna har berört ett mindre antal sysselsatta och kan därför endast ge övergripande, generella slutsatser och förslag